Artiklar 

Europas skyddshelgon

År 1303 föddes en liten flicka på Skällnora gård i Fresta socken, dotter till Upplands lagman Birger Persson och Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde kunglig ätt. Flickan döptes till Birgitta Birgersdotter, men är i dag mer känd som den heliga Birgitta.


art_4_1
art_4_3
art_4_2
Fadern Birger Persson hade en stark ställning i Sverige på medeltiden. Han var en av författarna till Upplandslagen, rikets största jordägare, samt en av kungens närmaste män. Därför föll det sig naturligt att dottern tidigt kom att tillhöra de politiskt ledande kretsarna i landet.


Uppenbarelserna

Sina första visioner fick Birgitta redan som barn. Vid ett tillfälle säger hon sig ha sett jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. En annan gång såg hon framför sig hur Kristus pinades och dog på korset. Dessa visioner kom att prägla hela hennes liv.


När Birgitta var 11 år gammal gick hennes mor bort och fadern beslutade sig för att skicka dottern till sin svägerska Katarina Bengtsdotter, eftersom han inte själv ansåg sig kunna ge henne en passande uppfostran. Vid 13 års ålder giftes Birgitta bort med riddare och lagman Ulf Gudmarsson.


De första åren levde makarna i avhållsamhet, troligtvis för att Birgitta ville leva som jungfru. Med åren fick dock paret åtta barn. Makarna var djupt troende och genomförde flera pilgrimsfärder tillsammans. På väg hem från en av dessa vallfärder, till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien, blev Ulf allvarligt sjuk. Bara något år efter att de hade kommit hem och bosatt sig vid Alvastra kloster avled han.


Livet i Rom

Åren innan Birgitta beslöt sig för att resa till Rom 1349 intensifierades hennes uppenbarelser. Hon säger sig ha fått i uppdrag av Gud att föra ut budskap till politiska och kyrkliga ledare och hade även visuella dialoger med ett flertal helgon. Syftet med Birgittas resa till Rom var i första hand att söka tillstånd av påven för att inrätta en ny klosterorden i Sverige.


Påvarna hade sedan många år lämnat Rom, för att bosätta sig i den franska staden Avignon, något som Birgitta var mycket kritisk till. Hon menade att kyrkans roll i samhället hade försvagats och hon var även missnöjd med hur kyrkan missunnade de svaga i samhället. Påven Urban V återvände tillfälligt till Rom 1368 och ett par år därefter fick Brigitta sin orden godkänd.


Omtalade mirakel

Efter en mycket krävande Jerusalemresa avled Birgitta år 1373, kort efter hemkomsten till hemmet på Piazza Farnese. Barnen Katarina och Birger förde hem hennes reliker till Vadstena. Resan tog sju månader och det finns flera berättelser om mirakel som inträffade under vägen, exempelvis blinda som fick tillbaka sin syn och lama som återigen kunde gå.

Vadstena kloster

1384 invigdes Vadstena kloster, ett dubbelkloster för både nunnor och munkar, där Birgittas dotter Katarina var första abbedissa. Klostret blev ett mycket populärt pilgrimsmål och gynnades av både kungar och adeln, vilket medförde att det inom kort blev Sveriges främsta andliga centrum.


På 1950-talet då man restaurerade klostrets lokaler, upptäckte man att det bakom de enkla fasaderna fanns tydliga spår av ett ståtligt kungapalats, med guld, glitter och stora vackra fönster. Birgitta hade gett tydliga order om att lokalerna skulle passa klostrets syfte och därmed lyckats dölja klostrets rikedomar i flera hundra år.


Den 7 oktober 1391 helgonförklarades Sancta Birgitta i Rom av påven Bonifacius IX. Så sent som 1999 utsågs den heliga Birgitta till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon av påven Johannes Paulus II.


I den katolska kyrkans arkiv i Vatikanstaten finns bevis på att Birgitta föddes i Fresta socken 1303. Hon kan mycket väl ha döpts i Fresta kyrka.

Det finns 0 kommentarer till artikeln