Artiklar 

Krigarföljets hövding

På vikingatiden var flera Väsbybor ute på långväga äventyr. En av dem var Ragnvald från Ed, som levde på 1000-talet och deltog i handelsresor och strider österut.


Några hundra meter in i skogen, en bit ifrån Eds kyrka, ligger ett stort stenblock som vittnar om vikingen Ragnvalds storhetstid. Runstenen tros ha uppförts på 1060-talet efter att Ragnvald återvänt från sin resa till Miklagård, vikingarnas namn på Konstantinopel. Miklagård var huvudstad i det dåvarande bysantiska riket som vikingarna kallade Grekland.


art_6_1

Illustration: Jens Ahlbom


Ragnvald föddes kring år 1010 i Ed, där han bodde tillsammans med sina föräldrar Ingvar och Fastvi. Under sin uppväxt hörde han troligtvis många fängslande berättelser om vikingarnas äventyrsresor både väster och österut. På 1030-talet påbörjade Ragnvald sin resa till Miklagård, tillsammans med den berömde vikingen Ingvar ”Vittfare”. Följet hade ett 30-tal skepp med totalt 600–700 man, som inledningsvis reste över Östersjön, in i Finska viken till Holmgård. Där bosatte man sig i tre år, medan man hjälpte storfursten Jaroslav och hans svenska hustru Ingegerd från Sigtuna i ett flertal strider.


Förföriska kvinnor
Därefter fortsatte följet mot Svarta havet. I Georgien möttes vikingarna av en värld helt främmande från den de var van vid. Här var skrivarkonsten väl etablerad sedan länge och kvinnorna gick klädda i fantastiska sidentyger. I Georgien regerade den unge Bagrat IV, men det sägs vara hans vackra mor Mariam (Silkesiv) som hade den verkliga makten. Ingvar och Silkesiv förälskade sig i varandra och skulle förenas efter att vikingaföljet kommit tillbaka från strider i Kaukasus bergstrakter.


Bataljerna gick bra, men på väg tillbaka drabbades följet av farsot och över hälften av manskapet avled, däribland Ingvar. Hälften av truppen beslöt sig därefter att resa hem till Sverige, medan de andra, inklusive Ragnvald, valde att fortsätta mot Miklagård. Här blev de antagna i Väringagardet som var en viktig del av stadens försvar. Där mötte de en ny stark kvinna, Zoe, som tillsatte kejsare genom att gifta sig med dem eller adoptera dem. Under sina år i Miklagård utsågs Ragnvald till kejsarens väringahövding och stred mot bland annat varjager, normander, petjenegrer och sejduker.


Hemresan till Ed

Någon gång i slutet av 1040-talet eller början av 1050-talet återvände Ragnvald till sin födelseort Ed i Sverige, med många spännande erfarenheter. Han kunde berätta om en nationell kyrka med stark bygdemakt, ordnad utbildning för barn, häftiga hästpolomatcher, Först eld ur marken och om Ingegerd som skapade fred och blev helgonet, Sankta Anna.


På Kyrkstenen som Ragnvald lät uppföra efter sin hemkomst, lät han rista en hyllningstext till sin mor som avlidit under tiden han varit bortrest: ”Ragnvald lät rista runorna efter Fastvi, sin moder, Onäms dotter, hon dog i Ed. Gud hjälpe hennes ande.” På den andra sidan passade han på att skryta lite om sina egna bravader: ”Runorna lät Ragnvald rista. Han var i Grekland, han var krigarföljets hövding.”


Förutom Mats Lejdebys historiebok kommer det under hösten 2012 ut ett antal barnböcker som bland annat berättar mer om Ragnvalds äventyr.

Det finns 0 kommentarer till artikeln